Hej hej.
Jag ljög lite för er inatt.
Jag kastade inte av mig kläderna och spelade inte luftgitarr i Beckas säng.
Nej jag satt kvar vid datan.
Becka somnade.
Jag satt kvar.
Jag satt kvar länge också.
Tror att klockan var runt tre när jag förflyttade mig till sängen.
Och inte fan somnade jag direkt heller.
Tankarna flög runt i hjärnan på mig i 180 km/h och Becka snarkade mycket konstigt.
Jag klarade verkligen inte av hennes snarkningar så efter hundra år bestämde jag mig för att nypa tag i hennes näsa.
Ja så att hon kunde börja andas genom munnen.
Det gjorde hon inte.
Men hennes snarkningar dämpades.

Vaknade gjorde jag halv ett utav att jag fick Beckas mamma i huvudet.
Jag hade sträckt ut armen upp i luften och dragit ner ett foto utav henne.
Becka låg inte i sängen så jag antog att hon hade gått upp.
Men det hade hon inte. Hon hade gått in och lagt sig i sina föräldrars rum för att hon inte mådde någe bra.
Och nej hon la sig inte mellan sina föräldrar.
Dom var redan vakna.

Nu är jag iallafall hemma.
Måste börja packa lite mer.
Tvätta lite och sedan städa mitt rum.
Trodde nästan att jag skulle dö när jag upptäckte hur mycket damm det fanns på min tv för några dagar sedan.
Nej nu är det dags att sätta lite fart.