Ja så brukar man säga till sina barn. Eller? Men hur vet man egentligen när någon är en främling? Jag kanske har träffat den personen förut bara att inte jag kommer ihåg det och om den säger hej, vad gör man då? Ungefär så var det för lite mer än ett år sedan. Jag träffade min vän på ett ställe som heter Corner (ungefär som McDonalds fast det finns bara i min stad) och vid honom sitter det en annan kille som jag trodde att jag aldrig hade sett i hela mitt liv. Så han säger hej, jag glor på han och frågar "vem är du?" och låter allmänt dryg. Han blir lite osäker och nästan piper ut hans namn, då kollar jag istället på min vän och frågar vem han är och om jag kännr han. Tillslut säger han att han har vart hemma hos mej med min bästa vän och då fatta jag vem han är.

Men ärligt sånt är skit äckligt. Eller som nu för kanske en halvtimme sen. Jag bor 25 meter från en affär och när jag är på väg mot den så står en av dom som jobbar och soppar. Och ungefär när jag är 10 meter ifrån säger hon hej, och ler mot mej som hon alltid gör. Men hur kunde hon veta att det var jag, liksom till dem andra som gick förbi sa hon  hej när dom gick förbi henne. Men mej ska man säga hej till när man är skit långt bort. Och sen stå där med en kvast och le som en idiot.  Okej nu vill jag inte vara tjurig och elak här men det börjar bli lite irreterande. Faktiskt.

Nej men jag hatar att folk hälsar på en när man inte minns vilka det är, och man kan inte låta bli att känna sig dum i huvudet när man måste fråga vilka dom är. Så man kanske borde börja presentera sig när man vill snacka med någon som man vart på samma fest som?